Valstatistik

Den officiella statistiken från valet den 20 januari har publicerats i Granma idag.

Valet går i korthet till så att 614 delegater röstas in i nationalförsamlingen - Asemblea Nacional del Poder Popular. Hälften av ledamöterna nomineras vid lokalval och hälften av Kubas stora folkrörelser (CDR:erna, facket, kvinnorörelsen, ungdomsrörelsen, studentrörelsen, osv.). De 614 nominerade ställs upp på en lista och i slutna val får man sedan kryssa de namn man vill ha in i parlamentet. Om någon inte får över 50% av rösterna måste en ny kandidat nomineras och väljas in - vilket inte har hänt så här långt i historien.

Ett alternativ finns för att godkänna alla kandidaterna vilket kallas "el voto unido" - enhetsrösten. Staten har innan valet propagerat stort för att man ska kryssa enhetsrutan för att visa att kubaner är ett enat folk som står bakom sin valda regering.

Idealet är att nomineringsprocessen ska ske i öppen, vibrerande debatt, inte minst i folkrörelserna som organiserar nästan hela befolkningen (CDR:erna organiserar t.ex. 7,6 miljoner av Kubas c:a 8,4 milj invånare över 16 år). De nominerade kandidaterna ska därför på förhand vara "folkets kandidater". Trots att Kuba ofta kallas enpartistat så är PCC, kommunistpartiet, förbjudet enligt lagen att ha något att göra med valet - nomineringar, osv. Att det är det enda tillåtna partiet är därför en aning paradoxalt eftersom det inte är ett parti i den bemärkelse som vi tänker på i västvärlden. Valkampanjer är vidare helt förbjudna eftersom ens resurstillgångar då kan korrumpera valutgången som Kuba kritiserar USA:s presidentval för.

Kritik mot röstfriheten brukar ges i form av att man blir socialt utfryst och får svårare att få jobb om man inte röstar vilket CDR:erna - Kommittéerna för Revolutionens Försvar - enligt kritikerna håller koll på. P.g.a. detta uppmanar därför den exilkubanska oppositionen och även de oppositionella som finns på ön att folk faktiskt ska gå och rösta men antingen göra det blankt eller ogiltigt för att protestera.

Nåväl, statistiken säger:

• 95,24% av befolkningen röstade. Högst deltagande var i Guantánamoprovincen (97,68%) och lägst på Isla de Juventud (92,38%)
• 90,90% av de godkända rösterna hade enhetsrösten kryssad, och flest selektiva röster gavs i Havanna (11,37%)
• 3,73% röstade blankt, flest på Isla de Juventud och i Pinar del Río och det minsta antalet i Guantánamo
• 1,04% av rösterna var ogiltiga, flest i Havanna och det minsta antalet i Guantánamo

Enligt siffrorna röstade alltså c:a 7 726 500 personer för enhet och omkring 405 450 blankt eller ogiltigt. Man kan alltså bryskt och statistisktteoretiskt regelvidrigt dra slutsatsen att det går 5 oppositionella per 100 som enhetligt sluter upp bakom regeringen.

Att alla 614 kandidaterna blev invalda står nog ganska självklart. Emellertid är det intressant att notera att:

• 63,22% av de nyinvalda inte har suttit i parlamentet tidigare
• 28% är arbetare eller bönder
• 43,16% är kvinnor
• 99,02% har högre utbildning

Nu är det bara att med spänning invänta den 24 februari då nationalförsamlingen ska ha utsett Statsrådet ur vilket presidenten och vice presidenten utses. Kliver Fidel åt sidan och vem kommer i så fall efter? Spekulationerna uteblir för min del.