tisdag 19 februari 2008

¡Adiós Comandante! - Fidel avgår

Fidel Castro, 81, har meddelat i sin sista Reflexiones del Comandante-en-Jefespalt i Granma att han inte ställer upp till omval som president och överbefälhavare igen. Revolutionens 50:de år blir därmed det sista med sin främsta företrädare som ledare. Fidel skriver att det är hälsan som inte tillåter honom att fortsätta vid sin post. Men det är inte helt tack och farväl: fortfarande kommer den högst stående soldaten i idéernas krig mot imperialismen att delge sina tankar, nu under titeln Reflexiones del compañero Fidel. Läs hela Fidels meddelande i Granma (översatt till engelska) här.

Överaskningsmomentet är väl en aning spolierat med att Fidel inte ställer upp till omval, ändå är det med största sannorlikhet oerhört chockerande att så verkligen är fallet för de flesta kubaner.
Majoriteten av medborgarna på Kuba har aldrig levt under någon annan ledare. CNN:s korrespondent verkar i alla fall helt ha tappat hakan över beskedet - en aning märkligt efter den senaste tidens diskussioner.

Raúl Castro utses troligen till president officiellt på söndag men frågan är hur länge han i så fall kommer att vara nr 1. Läs Pablo Bachelets spekulationer över successionsordningen i Miami Herald.

Kommer det formella ledarbytet att leda till några förändringar? George W Bush säger sig redo att hjälpa kubanerna "realise the 'blessings of liberty'". Om det är frihet från blockaden eller irakisk chockterapeutisk frihet han menar återstår väl att se. Vissa säger att Raúl är reformvänlig och att kubaner märkt av detta redan, andra säger att han är lika stålhård som på 60-talet. Blir det Pérez Roque som tar över fortsätter tåget i gamla spår, om det blir Carlos Lage så kanske vi kan se en uppmjukning. Hypoteserna flyger kaotiskt runt i etern.

Bloggaren RonnyBGoode undrar vad tomrummet ska fyllas med i det vakuum som Fidel lämnar efter sig. Sanningen drar väl snarast åt det hållet att det inte finns mycket till tomrum. Det kubanska socialistiska systemet står inte i gungning bara för att Fidel inte är kvar - ekonomin är starkare än på 15-20 år och vurmandet kring nationaliteten och fosterlandet är otroligt sarkt bland befolkningen. Till gatunamnen Martí, Maceo, Gómez, Calixto García, Frank País och Cienfuegos som återfinns i nästan varje stad kommer även Fidel att tillkomma; byster kommer att resas; han kommer en vacker dag med på tavlan över "Fosterlandets hjältar". I dagligpolitiken har Fidels stol redan fyllts och som folklig och nationell symbol finns han fortfarande kvar och kan bara växa i form av sin myt.

Nej, kommentarerna efter beskedet är
generellt ganska intetsägande. Det mest sakliga kommer från Sveriges ambassadör i Havanna, Christian Elm, som inflikar att Fidel fortfarande inte har sagt sig avgå som t.ex. generalsekreterare för kommunistpartiet. Läs här.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Inga kommentarer: