26 de julio och kommande reseskildring

¿Qué bolá, asere? Jorå satte. Bloggen har legat i träda i ett par månader främst av somriga skäl. Nu några dagar efter nationaldagen den 26 juli kommer ett, efter vad jag kan se, efterlängtat inlägg.

Utanför Moncadabarackerna i Santiago de Cuba, 1953 en av Batistaregimens viktigaste militärförläggningar och platsen för ett revolutionsförsök den 26 juli, talade president Raúl framför en enorm backdrop med Fidel på. 55 år efter Moncadaanfallet, 49 år efter revolutionens triumf och två år på dagen efter att el líder maximo - Fidel - senast synts offentligt. Många västliga förståsigpåare är besvikna och utropar kubanernas besvikelse över att Raúl inte kom med några nya konkreta reformförslag i sitt tal. Landet har nu återgått till den stelhet som hållit Kuba i det tidslösa klister som figurerat under hela Castroepoken. Ingenting har någonsin förändrats. Den västliga diskursens konstruktion av Kubas historia och situation är makalös.

Kort summerat saktas reformerna automatiskt ned p.g.a. den internationalla mat- och energikrisen och fortsatta satsningar på försvaret även efter USA:s presidentval var Raúls budskap i sitt tal. Inte särskillt häpnadsväckande nyheter med andra ord.

Nu till bloggens mer snara framtid:
Under den kommande månaden kommer tonen att bli lite mer personlig på bloggen då den kommer att fungera som resedagbok för undertecknad på fot i Kuba, främst i den västligare delen. Skriv gärna frågor i kommentarfunktionen så ska jag i möjligaste mån försöka svara på dem från aktuell plats. Resan börjar på torsdag.

Under resan kommer inte bloggen att feedas via varken Bloggportalen eller nyligen.se så du får kika in här självmant eller rss-feeda. Rss-adressen är: http://gurrens.blogspot.com/feeds/posts/default

Bilden kommer från Miami Herald
Läs även andra bloggares åsikter om Kuba, Cuba, Fidel Castro, Fidel, Raul, resedagbok, nationaldagen, 26 juli